Arvsrätt i Sverige reglerar hur arv fördelas enligt lag och testamente, med särskilda skydd för barn och det finns viktiga skillnader mellan sambor och gifta.
Arvsrätt gäller när kvarlåtenskapen från en avliden person ska delas mellan arvingarna enligt svensk lagstiftning. Ofta antas felaktigt att ett testamente helt kan gå före lagens regler, men i Sverige finns det skyddsregler för barn, så kallad laglott, som minimerar risken att någon som normalt är arvsberättigad blir helt utan andel. Dessutom måste fördelning ske genom ett formellt arvskiftesavtal.
Exempelvis saknar sambor som huvudregel arvsrätt efter varandra om inget testamente skrivits, vilket många missar. Därför blir kunskap om de grundläggande reglerna för arvsrätt avgörande vid planering och upprättande av exempelvis testamente. Om tvist uppstår kring ett arv kan tvisten behöva avgöras i domstol.
Rättsliga regler om arvsrätt kräver insyn
Först fastställer man vilka som är dödsbodelägare och i vilken ordning arvet ska tillfalla olika släktled. Genom arvsrätt fördelas tillgångar primärt till barn och barnbarn, men finns inga bröstarvingar går arvet vidare till andra arvingar enligt lagens bestämmelser. Laglotten kan aldrig ignoreras oavsett hur testamentet är skrivet.
För att undvika oväntade konsekvenser är det klokt att tidigt informera sig om arvsrätten innan större beslut fattas. Familjekonstellationer som ombildade familjer eller samboförhållanden innebär särskilda omständigheter eftersom arvsrätten inte är lika självklar för samboende som för gifta. En väl förberedd arvshantering minskar risken för onödiga tvister.
Mer information för dig kan du hitta på webbsida:xn--arvsrtt-9wa.nu/